Opinion: Mindre regler, mer glädje, fler i arbete!

Jag har sedan snart 30 år följt småföretagarnas villkor på landsbygden. Dels som egen jord-och skogsbrukare och dels som köpare av allehanda tjänster som till exempel byggnation, skogsvård, avverkningar, maskintjänster och allt vad därtill hör.  

Debatt av: Karl Danielsson 
Skårsjö Gård, Valdemarsvik

Under de senaste 20 åren har även familjen varit engagerad i jakt- och konferensverksamhet med boende och mathållning. Drivkraften har varit att utveckla den traditionella gårdsverksamheten och på så sätt skapa mer sysselsättning för de boende på gården och i vårt närområde.  Sedan hör vi till dom som verkligen tycker det är spännande att driva företag och utveckla idéer. 

Det är i grunden bra att vi har ordning och reda tack vare ett robust regelsystem. Det innebär en hel del administrativa bördor för oss företagare och det är något som vi får acceptera. Men under senare år har pålagorna ständigt ökat i takt med att byråkratin växer som följd av att alltmer komplexa regelsystem införs. För att ta några exempel ur högen, strandskydd – miljökontroller – olika stödsystem som sägs ska stärka landsbygden – byggnation – hantering av alkohol – avloppsanläggningar – livsmedelshantering – bilskatter – sotning – skatter – arbetsgivaransvar med mera. Listan kan göras betydligt längre och var för sig är inte de olika regelverken särskilt betungande. Men tillsammans lägger de en orimlig stor arbetsbörda på småföretagarna som oftast får göra all rapportering på kvällstid, hen måste ju försöka tjäna in lite pengar på dagtid då oftast arbetena görs. Dessutom kostar alla dessa regelverk stora pengar som kraftigt ökar kostnaderna för att driva företag. 

Konstgjord andning

2019 fanns det cirka 1,1 miljoner småföretag med färre än fyra anställda och tillsammans sysselsätter de cirka 1,2 miljoner människor. Det innebär att den största merparten är enmansföretag. Många av de företagen finns på landsbygden eller på mindre orter. Antalet sysselsatta i Sverige var totalt drygt fem miljoner, därmed svarar de allra minsta företagen för cirka 20 procent av sysselsättningen. Tänk om hälften av dessa företag anställde ytterligare en medarbetare, vilken enorm effekt det skulle få på hela samhällsekonomin. Möjligheterna att bo och leva på landsbygden, utan konstgjord andning i form av direkta stöd från samhället, skulle förbättras väsentligt.

Den utvecklingen är inte sannolik med det stora antal regelverk som finns i nuläget, och de lär inte bli färre. Det finns oftast inte ekonomiska marginaler för att anställa och man drar sig i det längsta för ansvaret och den ökande administrationsbördan som det för med sig.  Det är lätt att utifrån ett storstadsperspektiv fatta beslut om att införa diverse olika regler och pålagor, men jag tvivlar starkt på att beslutsfattarna är medvetna om vilka konsekvenser det får för de som berörs. Från politikerhåll framhålls ibland en ambition att ta bort en regel för varje ny som införs. Så är inte fallet, antalet regleringar och pålagor ökar ständigt och det är sällan som någon konsekvensanalys genomförs. Det som jag tycker saknas i varje enskild situation är något som vi kan kalla sunt förnuft. Varje gång ett nytt regelverk eller en ny pålaga diskuteras borde man ställa sig frågan- är detta rimligt och uppnår vi det vi vill åstadkomma utan skadliga biverkningar? 

Dynamisk effekt

Varför inte en ny portalparagraf i förvaltningslagen eller motsvarande, som ställer de kraven på beslutsfattarna! Naivt av mig förstås, men jag är övertygad om att vi skulle kunna minska krånglet väsentligt och ändå uppnå de mål med mera som är syftet med de olika regelverken. I skattesammanhang talar man ofta om dynamiska effekter, här om något är jag förvissad om att samhället skulle tjäna stort på en sådan reform.

Debatt av Karl Danielsson
Skårsjö Gård, Valdemarsvik

Mer om Magasinet Landsbygd hittar du HÄR

Dela artikeln

0Shares
0 0 0

1 kommentar

Lämna ett svar till Per Brandberg Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *