Reportage: Allt kött är hö

97 procent av det idisslarna äter globalt är inte ätbart för människor. Att föda upp idisslare är alltså inte ett slöseri med mark och resurser, utan en förutsättning för att vi ska kunna leva.

Av Per-Ola Olsson

Vi får ju allt som oftast höra att djuren äter upp det vi kunnat äta, och att vi genom att äta det djuren äter eller att odla sådant vi kan äta på de arealer vi odlar foder på idag dels kan hålla fler människor med mat, dels inte behöver djuren. Påståenden som inte stämmer. Även om en väldigt begränsad andel av befolkningen förstår utfodring av djur torde de i alla fall förstå pengar. Om det varit så att djuren och människorna tävlade om samma näringskällor hade det inte varit lönt att föda upp djur. Det hade helt enkelt varit mer lönsamt att sälja det direkt till människor istället för att låta det ta omvägen via djuren.

Det kommer inom en ganska snar framtid upp en längre text om idisslare och klimat, markanvändning, proteinförsörjning och annat kul men för att hålla igång debatten och servera de som vill försvara animalieproduktionen kommer här en väldigt kort text om vad djuren äter.

Enligt FAO äter djuren sex miljarder ton torrsubstans. Eftersom varorna varierar i vattenhalt och således totaltvikt mäts allting i kilo torrsubstans för att det ska bli korrekt. 86 procent av det djuren äter är sådant människor inte kan äta. Av de sex miljarder tonnen äts fem miljarder av idisslare. En fjärdedel av spannmålen idisslarna äter, motsvarande en procent av den totala spannmålsproduktionen, är på grund av kvaliteten inte ätbar för människor. 97 procent av det idisslarna äter är alltså inte ätbart för människor.

Det torde således stå helt klart att påståendena om att i alla fall idisslarna inte tävlar med människorna om maten. Tvärtom. Vi klarar oss inte utan idisslarna. Vid en högst försiktigt beräkning landar vi i att vi får knappa 25 procent av vårt protein enbart från mjölk- och nötkött. Slutar vi med korna skulle alltså en fjärdedel av vårt protein försvinna. Det protein vi får från korna är nämligen till största delen från biprodukter och gräs. Inget av detta kan vi äta, och vi kan enligt FAO inte odla grödor vi människor kan äta på de marker vi odlar gräs på idag. Korna är alltså en avgörande förutsättning för att ännu fler inte ska svälta.

Nästa reportage:

Vi har under researchen till kommande text kommit i kontakt med några av världens mest framstående forskare inom ämnet, och Olsson är den ende svenske journalist som är inbjuden till ett köttkonvent i London om några veckor. Det blir alltså en vår kantad av sågningar av alla missförstånd kring just kött. Så stay tuned. Vi håller på att lösa såväl allt praktiskt som finansiering. Just för att förbättra debatten kommer inget ligga bakom betalvägg, och de som gillar vårt jobb får helt enkelt jättegärna betala för att vi ska kunna fortsätta. Swish: 123 382 79 87

Dela artikeln

0Shares
0 0 0

4 kommentarer

  1. ”vi kan enligt FAO inte odla grödor vi människor kan äta på de marker vi odlar gräs på idag. ”. Det stämmer väl knappast? Jag har hästar och vallodling. Det skulle ju gå alldeles utmärkt att odla mat till människor på mina 10 hektar istället för gräs till hästarna. Vad menar FAO? Är det gödseltillgången som begränsar odlingsmöjligheterna?

  2. Och vad är poängen? Det är ju helt onödigt att föda upp och döda djur för att äta upp dem när det inte behövs!

  3. Man talar ofta om hur mycket ”växthusgaser” idisslare producerar… och jämför det med alternativet ”ingen ko” och inget annat heller…
    Om motsvarande mängd gräs ruttnat på plats, brunnit, komposterats e.d. hade det också blivit ett klimatavtryck…
    Skulle vara intressant att veta hur mycket kväve, fosfor eller andra restprodukter som trots allt skulle belasta miljön om gräs/hö inte åts av en ko… utan bara inte togs tillvara…

  4. När man dessutom lägger till perspektivet med ängsblomor som inte blommar på odlad mark och därmed ytterligare påfrestning för våra bin och andra pollonisatörer- då är vi ute på riktigt djupt vatten. Att värna om betesmarker är avgörande för människans överlevnad!

Lämna ett svar till Inger Lundqvist Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *